Utveckling av högskola för alla

Projektet OHO! är ett spetsprojekt som finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet och pågår till slutet av 2019. Projektet koordineras av Jyväskylä universitet och 10 högskolor deltar. Projektet omfattar tre delar, varav en har temat tillgänglighet.

Högskoleutbildningens tillgänglighet har getts en vid tolkning i projektet. Med tillgänglighet avses här hur väl högskolans lokaler, elektroniska system, inlärningsmiljöer, undervisningsmetoder och attitydklimat möjliggör delaktighet och likabehandling för studerande som är olika till sina personliga egenskaper och som befinner sig i olika livssituationer.

Projektet inleddes med en utredning om vilken information högskolornas webbplats ger om tillgängligheten vid läroanstalterna. Det framkom att informationen är mycket knapphändig, om det alls finns någon.

Därtill genomfördes enkäter om tillgängligheten. Dessa enkäter riktades till högskolornas studerande, undervisningspersonal och ledning.

Utvecklingsbehov fanns bland annat i fråga om lokalarrangemangen, tillgängligheten till elektroniska system och kommunikationen. Dessutom efterlyste lärarna mera information om hur olika begränsningar påverkar studierna och därmed hur undervisningen borde planeras och genomföras. Undervisningspersonalen och ledningen nämnde bristen på resurser, även om det finns en vilja att genomföra utvecklingsarbete.

Mitt arbete inom projektet har bland annat bestått av att utreda vilka olika utmaningar studerandena står inför i fråga om högskolornas tillgänglighet och hur de upplever att tillgängligheten kunde utvecklas till exempel med tanke på den fysiska omgivningen, undervisningen och kommunikationen.

Lärarnas informationsbehov har projektet försökt svara mot med hjälp av webbinarier. Syftet med dem är att ge personalen verktyg för att skapa en mera tillgänglig högskola än tidigare. Andra kanaler för spridning av information har varit exempelvis podcaster, artiklar och seminarieframträdanden.

Ett konkret resultat av projektet är de tillgänglighetskriterier som utarbetats till stöd för högskolornas utvärdering och utveckling av tillgängligheten. Målet är att dessa kriterier används som stöd vid utvecklingen av högskolan och dess olika delområden samt som en del av kvalitetssystemet. Jag har glädjen att få delta även i detta arbete.

Redan nu vågar jag säga att vi har åstadkommit en hel del och att högskolornas kunnande inom tillgänglighetsfrågor samt de olika aktörernas samarbete har utvecklats och breddats. Det är ändå skäl att minnas att utvecklingsarbetet även på det här området är en fortgående process. Därför utmanar jag nu också kommunsektorn att delta i talkoarbetet!

Skribent

Marko Jääskeläinen, projektexpert

Företagare, Accessia Consultingexternal link

Marko arbetar med tillgänglighet både i OHO-projektet med utveckling av högskolor och i konsultfirman Accessia Consulting. För Marko är tillgänglighet särskilt intressant då det finns i allting, om man bara kan se saken från en annan synvinkel.


Autismspektrumtillstånd och högskolestudier

De personer som tidigare fick diagnosen autism eller Aspergers syndrom har sedan ett par år fått diagnosbeteckningen autismspektrumtillstånd (ASD). Alla människor inom autismspektrumet är olika, graden av symptomen varierar från individ till individ. Ca 1 % av befolkningen har denna neuropsykiatriska funktionsnedsättning som påverkar individens integration och kommunikation med andra och hur hen upplever världen omkring sig.

En person med ASD har svårt att uttrycka sig, sina känslor och åsikter samt förstå och tolka andra människor i det sociala samspelet. Sociala regler t. ex. i gruppsituationer är kanske inte alltid automatiserade, vilket ofta leder till att studenten börjar drar sig undan och undvika sociala situationer eller blir socialt utstött av de andra. Outtalad information så som ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonfall och gester är problematiska i växelverkan med andra. Vissa personer kan behöva olika metoder som stöder eller rent av ersätter tal. Det är viktigt att kommunicera exakt, entydigt och lugnt med personer inom autismspektrumet eftersom många tolkar det sagda bokstavligt och har svårt att förstå bl. a. ironi, liknelser och metaforer.

Hur ge stöd?

Många har över- eller underkänsliga sinnen (ljud, ljus, beröring, lukter, smaker och färger) varför de kan behöva sinnesreglering med hörlurar eller solglasögon under föreläsningarna. Oförmågan att hantera och bearbeta olika sinnesintryck kan överbelasta nervsystemet och stressa studenten så pass mycket att hen inte längre kan koncentrera sig på sina uppgifter. Möjligheten att reglera ljus och ljud i lokalen samt tillgång till pauser och ett lugnt utrymme hjälper att minska stressen.

Förmågan att organisera, prioritera och fatta beslut kan vara bristfällig varför det är viktigt att studenten med ASD får speciellt i början omgivningens stöd och hjälp med kartläggning och planering av studierna. Att själv ta kontakt och be om hjälp är svårt om man har problem med social interaktion och inte kan beräkna konsekvenserna av egna handlingar eller planera för framtiden.

Struktur och rutin underlättar studierna varför plötsliga överraskningar liksom schemaändringar och lokalbyten kan upplevas som mycket obehagliga och stressande. Att erbjuda möjlighet till självstudier och alternativa examinationsformerjuho-heikki.korhonen@musicagainstdrugs.info samt utökad tid vid inlämningsuppgifter och tentamen kan underlätta belastningen avsevärt och minska oron.

Stödet högskolan erbjuder studenter inom  autismspektrumet ska utgå från studentens individuella styrkor. Studenter med ASD har ofta starkt intresse för fakta och detaljer varför de har lätt för sig att fokusera på sådant de är speciellt intresserade av. Intensiva intressen kan dock också uppta mycket tid och uppmärksamhet. Logiskt tänkande, rättvisa och en särskild begåvning förknippas ofta med autismspektrumet.

För att kunna stödja högskolestudenter inom autismspektrumet är det viktigt att man förstår de styrkor och begränsningar som är kopplade till spektrumet. Därför är det ytterst viktigt att undervisnings- och vägledningspersonalen har möjlighet att skaffa sig de grundläggande uppgifterna om ASD.

Teksti ja kuvat: lehtorit Sari Hanska ja Heli Antila, TAMK, OHO!-hanke



Up ↑